Experten: Flera prischocker väntar i vinter

Publicerad 2 okt 2026 kl 19.07

Dyrare bränsle- och elpriser står för dörren. 

För svenska hushåll väntar flera prissmällar i vinter. 

– Det är ingen kul mix, säger råvaruanalytikern Christian Kopfer. 

Öppna bild i helskärm

Öppna bild i helskärm

Öppna bild i helskärm

En blandad kompott påverkar de skenande priserna i vinter, bland annat slopade skattelättnader på drivmedel, låga gaslager och situationen i Hormuzsundet. Matpriserna väntas också stiga. 

För många svenskar kan det bli kännbart i plånboken. Christian Kopfer, råvaruanalytiker hos Arctic Securities, listar fyra prissmällar. 

1. Bränslemocka 

För det första väntar dyrare drivmedelspriser. Två tillfälliga skattesänkningar på drivmedel fasas ut i höst och situationen i Hormuzsundet påverkar.

– Det är ett väldigt osäkert läge även om vi fått uppmuntrande signaler om att oljeleveranserna delvis kommit i gång. Vi ser på det man kallar terminspriser att ett oljefat fortfarande ligger på över 100 dollar en månad framåt, säger Christian Kopfer.

Öppna bild i helskärm

Den 1 oktober slopades en av regeringens tillfälliga skattesänkningar på drivmedel, vilket innebär att bensinen blivit cirka 1,03 kronor dyrare och dieseln cirka 40 öre dyrare.

Den 1 december försvinner ytterligare en sänkning. Totalt väntar en ökning på 4 kronor per liter för bensin och 3,40 kronor för diesel.

Sammantaget kan priset vid pump stiga med flera kronor och närma sig toppen från april i år, då bensinpriset låg på 25 kronor, även om de svenska priserna fortsatt är låga i europeisk jämförelse.

– Priset på bensin ligger just nu på 18 spänn, lägger du på tre kronor blir det 21 kronor. Sen, givet att det fortfarande är stora störningar på oljemarknaden, kanske priset går upp till 23–24 kronor. Dieselpriset kan i sin tur landa på 27–28 kronor, säger Christian Kopfer.

2. Dyrare el

Elpriserna har haft flera toppar under den tidiga hösten och experter har varnat för en dyr period framåt. 

Flera faktorer pekas ut, som låga vattennivåer, underhållsarbete med kärnkraften under hösten och tillgången på gas.

– Vi har den här säsongseffekten, att det blir kallare, och den innebär nästan alltid att vi får högre priser. Vi har också väldigt låga gaslager i Europa. De är inte kritiskt låga, men de är låga. Det innebär att priserna blir högre.

Hur dyrt kan det bli?

– Det kommer att bli betydligt dyrare, men jag har svårt att tro att det kommer att nå priserna från 2022, som vissa menat, då det var uppe på 10 kronor per kilowattimme under en lång period.

Annons

– Just nu ligger priset på nästan en krona per kilowattimme i elområde två. I söder, elområde fyra, är det redan ganska höga priser med runt 2 kronor. Det är klart att det kan stiga ytterligare med ett antal kronor per kilowattimme.

3. Livsmedlen som påverkas 

Även matkostnaderna kan bli kännbara för många i vinter. Särskilt spannmålsprodukter som socker, mjöl, gryn och pasta kan stiga i pris.

Anledningen är ökade transportkostnader till följd av det tidigare stoppet i Hormuzsundet. Livsmedelsproduktionen påverkas också negativt av torka och översvämningar.

– De ökade transportkostnaderna slår igenom med ett halvårs fördröjning och påverkar främst jordbruksprodukter som vete. Höga gaspriser driver också upp kostnaden för konstgödsel. Ungefär 10 procent av livsmedelskostnaden är transportkostnader, säger Christian Kopfer.

4. Högre räntor

Riksbanken har flaggat för räntehöjningar senare i år.

Anledningen är att man vill hålla nere inflationen, som kan stiga med de ökade energipriserna.

– Även europeiska och amerikanska centralbanken brottas med det här. Det är ingen konjunkturdriven inflation utan den drivs av situationen i Mellanöstern och störningar i den råvarumässiga handelsbalansen, alltså utbudet. I grund och botten har man inget emot att höja räntan i ett läge med stark konsumtion, men nu drivs inflationen av stagflation, alltså höga räntor men inte särskilt hög tillväxt.

Det gör att både boräntorna och priserna generellt väntas stiga.

– I Sverige blir det ytterligare effekter av att den svenska kronan försvagas och då importerar vi mer inflation. Och då blir vår import dyrare, så priserna går upp.