DN Debatt. ”Vet du vad dina pensionspengar gör om nätterna?”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Artificiell intelligens är inte längre bara en mjukvarutrend. Det är en av de största fysiska expansionerna i världsekonomin. De fyra största amerikanska teknikföretagen planerar att investera över 700 miljarder dollar i år i AI-infrastruktur. Elanvändningen av datacenter världen över kommer att mer än fördubblas till 2030 enligt Internationella energibyrån IEA. Det kapitalet kommer till stor del från vanliga människors besparingar. I dag utgör AI-företag ungefär hälften av det amerikanska aktieindexet S&P 500 – det är en fördubbling jämfört med 2022.

Varje pensionsfond som följer ett globalt index gör därför en stor koncentrerad investering i ett tema. För de nästan sex miljoner svenskar som har sin premiepension i AP7 Såfa har det aldrig varit ett aktivt val. Det är en bieffekt av marknadsvikter.

Problemet är inte AI i sig, utan att investerare inte vet vad de finansierar. Jag ser i dag fyra risker som till stor del inte rapporteras:

1. Finansiell risk. Expansionen av AI finansieras i allt högre grad med lån (ofta utanför företagens balansräkningar). På ett år ökade andelen privata krediter i AI-finansiering från 9 till 34 procent enligt Bank of England. Centralbanken har i ett av sina stresscenarier – ett medvetet hårt värstafallsscenario, inte en prognos – räknat med att amerikanska aktier faller med 45 procent. Skulle det inträffa är det för en sparare som går i pension om några år en förlust som inte hinner återhämtas. Vi fick en försmak av detta i januari 2025 när Nvidia förlorade nästan 600 miljarder dollar i marknadsvärde på en enda dag efter att en kinesisk konkurrent lanserade en billigare modell.

Vem betalar för elnäten när datacentren anländer?

2. Fysisk och social risk. Svenska datacenter använde cirka 4 terawattimmar el förra året. Prognosen för 2030 är 14–15 terawattimmar vilket motsvarar ungefär en miljon hushåll. Anslutningsförfrågningarna för AI-datacenter i elområde 3 femdubblades på ett år – i ett område där elnätens kapacitet redan är hårt ansträngt, inte minst kring Stockholm och Mälardalen. I USA har samma sak redan drivit upp hushållens elräkningar. Vem betalar för elnäten när datacentren anländer?

3. Kapitalfelallokering. I Strängnäs planeras ett AI-datacenter värt 95 miljarder kronor, samtidigt som Northvolt har gått i konkurs och Stegras fossilfria stålproduktion i Boden fortfarande kämpar för att få ihop finansieringen. Globalt fick AI cirka hälften av allt riskkapital 2025; samtidigt är världens klimatfinansiering mindre än en tredjedel av vad den behöver varje år. Kapitalet vill ha snabba AI-vinster men inte den omställning som vår välfärd faktiskt är beroende av.

Globalt fick AI cirka hälften av allt riskkapital 2025; samtidigt är världens klimatfinansiering mindre än en tredjedel av vad den behöver varje år

4. Militär risk. AI används redan för att välja mål i krig. I Gaza identifierade ett AI-system enligt uppgift cirka 37 000 personer som mål med cirka 20 sekunders mänsklig granskning per person. Även i Sverige testas AI i stridsflygplan. Försvar är legitimt men EU:s AI-reglering undantar militär AI helt, och det finns fortfarande ingen internationell överenskommelse om autonoma vapen.

Regleringarna drar sig också tillbaka. EU har skjutit upp högriskkrav för AI till 2027 och 2028 och minskat kraven på hållbarhetsrapportering. Amerikanska klimatkrav rullas tillbaka. Investerare kan inte vänta på att lagstiftare ska tala om för dem vad de äger.

AP7 och andra standardfonder bör rapportera hur mycket av spararnas pengar som är exponerade mot AI och hur koncentrationsrisken hanteras för dem som närmar sig pensionen

Förvaltningsansvar finns redan i dag. Pensionsförvaltare måste förstå och hantera risker som är avgörande för spararnas långsiktiga intressen. En 30-åring som börjar spara i dag kommer att gå i pension runt 2060. Att hennes pensionspengar finansierar teknik som kan undergräva hennes egen arbetsmarknad, belasta klimatet eller användas i autonoma vapen utan att någon ens frågar är inte förenligt med det ansvaret.

Så jag föreslår följande åtgärder:

● Transparens om AI-exponering i premiepensionen. AP7 och andra standardfonder bör rapportera hur mycket av spararnas pengar som är exponerade mot AI och hur koncentrationsrisken hanteras för dem som närmar sig pensionen.

● Krav för datacenter i Sverige. Nya AI-datacenter bör (som i Irland) bidra med ny förnybar el, ta sin del av nätkostnaderna och rapportera energi- och vattenanvändning per anläggning.

● EU och den internationella standardiseringsorganisationen ISSB bör införa gemensamma rapporteringskrav: energi, vatten, intäkter från militära kunder och övervakningskunder, säkerhetsarbete och bolagsstyrning.

● Autonoma vapen utan meningsfull mänsklig kontroll bör behandlas som kontroversiella vapen. AP-fonderna och svenska fondbolag bör inte vänta på en FN-överenskommelse för att dra den linjen. Regeringen bör driva på för en sådan överenskommelse.

● Delad risk för omställningen. Staten, EU och pensionskapitalet behöver bättre sätt att dela risken i långsiktiga industriprojekt, så att nästa Northvolt inte faller av kapitalbrist medan AI-bubblan växer.

Svenska sparare har rätt att veta vad deras pengar finansierar

Inget av detta är ett argument mot AI. Tekniken kan bidra till produktivitet, forskning och till och med klimatomställningen. Men när nästan sex miljoner svenskar, utan att ha gjort ett aktivt val, har en allt större del av sin pension i AI-bolag måste förvaltarna kunna redovisa vad pengarna finansierar och vilka risker spararna bär – finansiella, fysiska, sociala och militära.

Kapital utan transparens är inte förvaltning – det är spekulation. Svenska sparare har rätt att veta vad deras pengar finansierar.

Läs fler artiklar från DN Debatt:

Johan Eddebo, docent vid Uppsala universitet: ”Varför använda hjärnan när AI gör att du kan låta bli?”

Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar: ”Utrikesfödda kvinnor är en tickande bomb i pensionssystemet”