Lina Lund: Kanadas gräddfil till EU kan ge Bryssel fler fiender än vänner
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Kanadas premiärminister Mark Carney beskrevs länge som en grå eminens och teknokrat. En tidigare riksbankschef som främst verkade i kulisserna. Under sitt två dagar långa besök i EU-parlamentet i Strasbourg togs han dock emot som en rockstjärna. Parlamentarikerna stod i kö för att få ta selfies med den långväga gästen och belönade hans tal med stående ovationer.
– En allians mellan Kanada och EU skulle utgöra en ledstjärna för andra demokratier, sade Carney.
Han kan nu resa hem över Atlanten med två presenter i bagaget: en kanadensisk militärhjälm från andra världskriget och ett erbjudande om vip-access till EU-klubben.
Många höjde på ögonbrynen när EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i onsdags erbjöd Kanada att bli ”associerad medlem” av EU.
– Vi vill utveckla förbindelserna med Kanada till högsta möjliga nivå, sade hon och talade om att bygga en ”gemensam framtid”.
Trots att ingen verkar riktigt förstå vad ”associerad medlem” innebär dånade applåderna i plenarsalen. Inget annat land har ett liknande upplägg och det finns ingenting skrivet om associerade medlemskap i EU:s fördrag.
När den samlade journalistkåren såg ut som ett enda stort frågetecken förklarade klimatkommissionären Wopke Hoekstra att här beträder EU helt enkelt ny mark, ”terra nova”.
Europa och Kanada delar det obekväma ödet att vara pressat mellan ett fientligt Ryssland och ett lika opålitligt som hotfullt USA. I en osäker och alltmer auktoritär omvärld blir det upp till demokratierna att kroka arm.
Föga förvånande tas deras närmande inte bara emot med applåder.
Ursula von der Leyen anade nog vilka reaktioner som var att vänta från Vita huset.
– Detta är inte ett partnerskap som vänder sig emot någon, sade hon i sitt tal.
Några timmar senare kom svaret från USA:s president som i vanlig ordning tycks se allt som ett nollsummespel.
– Om jag på något sätt tycker att det är en hotfull handling kommer jag att införa mycket kraftiga tullar eller sluta handla med Europa inom många områden, sade Donald Trump.
Därmed var något så ovanligt som en period av lugn och ro i relationerna mellan EU och USA över. På sistone har tjänstemännen i Bryssel kunnat andas ut när Vita huset haft fullt upp med att bråka med Kanada och utan framgång försökt avsluta kriget i Iran. Nålsticken mot Europa har samtidigt blivit färre och handelskriget har satts på paus.
Det är med viss oro de nu frågar sig om inviten till Kanada ska få Trump att surna till på nytt.
Innan ett associerat medlemskap – vad det nu innebär – blir verklighet måste alla 27 länder vara eniga.
Det finns även andra som inte är särskilt förtjusta i att Kanada fått en gräddfil till unionen. Länder som Ukraina, Montenegro och Albanien har ägnat många år åt att anpassa sig till EU:s krav i hopp om att en dag få bli medlemmar. Nu kan de bara se på när Kanada ser ut att kunna swischa förbi kön.
Det är heller inte säkert att alla EU:s medlemsländer uppskattar tanken på att knytas närmare Kanada. Tio EU-länder har valt att inte ens ratificera EU:s frihandelsavtal med Kanada, Ceta, som blev klart för ett decennium sedan.
Innan ett associerat medlemskap – vad det nu innebär – blir verklighet måste alla 27 länder vara eniga. Det är lättare sagt än gjort.
Läs mer:
Source – DAGENS NYHETER
