DN Debatt. ”Ni vill ha integration? Här är fem steg för en ny regering”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Nästa regering har en stor integrationspolitisk utmaning framför sig: att minska sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige, som är 11,3 procent och ett av EU:s största.

Den ideella organisationen Belongs undersökning Integrationsvalet 2026 visar att nästan alla partier är överens om viktiga delar av integrationspolitiken: att språkinlärning, arbete och självförsörjning är centrala delar av integrationsresan, och att civilsamhället spelar en nyckelroll för att främja integration. Däremot kretsar den politiska debatten om utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden till stor del kring samma förslag som tidigare. Samtidigt har retoriken i allt högre grad börjat handla om eget ansvar, krav och kontroll.

Om Sverige ska ta tillvara utrikes föddas kompetens behövs en politik som inte bara ställer krav, utan också undanröjer hinder och skapar fler vägar in på arbetsmarknaden. Under åren har vi stöttat tusentals utrikes födda personer i Sverige att bli en del av samhället och komma närmare arbetsmarknaden. Vår erfarenhet visar att det varken råder brist på drivkraft eller på kompetens — tvärtom är ambitionen att lära sig svenska och komma i arbete mycket hög. Däremot saknas rätt förutsättningar.

Därför föreslår vi, med utrikes föddas synpunkter och erfarenheter som utgångspunkt, fem punkter som kan göra den svenska arbetsmarknaden mer konkurrenskraftig och integrationen mer framgångsrik.

1. Öppna och förläng etableringsprogrammet för utrikes födda kvinnor.

Utrikes födda kvinnor är den grupp som står längst från arbetsmarknaden. I dag är möjligheten att delta i Arbetsförmedlingens etableringsprogram begränsad till anhöriga till flyktingar och skyddsbehövande. En stor del av de kvinnor som kommer till Sverige är däremot anhöriga till arbetskraftsinvandrare. De står alltså utanför programmet och går därmed miste om viktiga stödinsatser i sin integration. Vi vill att nästa regering öppnar och förlänger etableringsprogrammet, så att fler utrikes födda kvinnor kan ta del av stödet.

2. Höj diskrimineringsersättningen.

Den största tröskeln för utrikes födda till arbete handlar ofta inte om brist på kompetens, utan om fördomar och diskriminering. Exempelvis uppger 23 procent respektive 22 procent av företagsledare att namn som uppfattas komma från Afrika eller Mellanöstern påverkar deras uppfattning om kandidaten negativt. Hela 61 procent uppger att kandidatens religiösa eller kulturella attribut påverkar dem negativt. Det är uppenbart att lagstiftningen mot diskriminering behöver fungera bättre i praktiken. Vi vill att nästa regering höjer diskrimineringsersättningen. På så sätt skapas en avskräckande effekt som tvingar arbetsgivare att arbeta för kompetensbaserade rekryteringsprocesser och inkluderande arbetsplatser.

Många nyanlända och utrikes födda har med sig värdefull utbildning och yrkeserfarenhet från sina hemländer, men fastnar i utdragna och ineffektiva valideringsprocesser

3. Gör yrkessvenska och branschkoppling till standard inom SFI.

Svenska för invandrare, SFI, kännetecknas i dag av två tydliga hinder: kopplingen till yrkessvenska är svag, och möjligheterna att studera SFI samtidigt som man arbetar är begränsade, vilket gör att många inte slutför sina studier. Det finns en tydlig efterfrågan på att lära sig mer än grundläggande svenska och en större flexibilitet i när och hur språkinlärningen sker. Vi vill att nästa regering gör yrkessvenska och branschkoppling till standard inom SFI och stärker de studerandes förutsättningar att kombinera SFI med arbete eller praktik.

4. Underlätta validering och matchning av utländsk kompetens.

Många nyanlända och utrikes födda har med sig värdefull utbildning och yrkeserfarenhet från sina hemländer, men fastnar i utdragna och ineffektiva valideringsprocesser. Det innebär att deras kompetens går förlorad, samtidigt som arbetsgivare har svårt att hitta den arbetskraft de behöver. Vi vill att nästa regering effektiviserar valideringen och matchningen av utländska meriter för att korta vägen till arbete. Det behövs både kortare handläggningstider och ökade resurser.

5. Öka finansieringen till civilsamhället för att arbeta med integration.

Civilsamhället beskrivs ofta som motorn i integrationsarbetet: en plats där människor övar svenska och utökar sina sociala och professionella nätverk. Samtidigt tar politiken inte till vara på civilsamhällets kompetens och erfarenheter i tillräckligt stor utsträckning. I stället verkar civilsamhället under ekonomisk osäkerhet, med kortsiktiga bidrag och begränsade resurser. Vi vill att nästa regering ökar finansieringen till civilsamhället för integrationsarbete och gör stödet mer långsiktigt.

Den politiska debatten om integration har under lång tid kännetecknats av att utrikes födda har setts som ett samhällsproblem, i stället för människor med drivkraft och kompetens. Alltför ofta har ansvaret för brister i integrationen lagts på individen, samtidigt som diskriminering, rasism och strukturella hinder på arbetsmarknaden hamnar i skymundan. Våra förslag tar till vara utrikes föddas kompetens och utmanar de fördomar och strukturer som i dag begränsar deras möjligheter. Vi vill att nästa regering går från ord till handling. Sverige behöver en integrationspolitik som tror på människor.

Läs fler artiklar från DN Debatt:

Sex forskare vid Handelshögskolan i Stockholm: ”Här är vad de egentligen menar när de talar om ’röstboskap’”

Ahmed Abdirahman, Järvaveckan, och Edvin Boije, Indikator Opinion: ”Väljarna är trötta på en integrationsdebatt utan lösningar”