De ryska lyxyachterna samlar damm i ”Londongrads” hamnar

I den södra hamnbassängen i Canary Wharf ligger Phi förtöjd.

Längs kajen mittemot tronar storbankerna Barclays, Citigroups och HSBC:s skyskrapor som monument över det internationella kapitalets rörlighet.

Phi är en 58 meter lång, petroleumblå lyxyacht känd för en vinkällare som tack vare optiska illusioner ser ut att sakna botten. Enligt det holländska skeppsvarvet Royal Huisman byggdes hon för att ”erövra världshaven”. Men hösten 2026 täcker måsspillningen lacken, galler hindrar ombordgång och en varningsskylt uppmanar förbipasserande att le: ”Du har fångats av en övervakningskamera”.

Det var länge sedan Phis motorer var i gång. Faktum är att hon aldrig har seglat på öppet hav.

Den ryska affärsmannen Sergej Naumenko förvärvade henne för 38 miljoner pund, ungefär 500 miljoner svenska kronor, 2021. Besättningen ägnade slutet av det året åt att förbereda yachten inför familjen Naumenkos Medelhavskryssning våren därpå. Men så inledde Putin sin fullskaliga invasion av Ukraina.

I mars 2022 förbjöd kriminalpolismyndigheten, NCA, fartyget att lämna brittiskt farvatten. Den brittiska regeringen var märkbart stolt över sin handlingskraft.

– Vi måste ta uti med oligarkerna, sade den dåvarande konservativa premiärministern Boris Johnson och gjorde, som flera påpekat, sitt bästa för att låta som sin företrädare Winston Churchill.

Flagrant hyckleri, ansåg många.

Smeknamnet ”Londongrad” myntades redan 1931 av en krönikör på Montana Standard som drev med dramatikern George Bernard Shaws socialistiska sympatier genom att tillskriva Shaw den fingerade adressen ”Whitehall Courtsky, Londongrad”.

Men det var först på 90- och 00-talet som namnet började användas i större utsträckning. Efter Sovjetunionens fall blev en liten grupp ryska affärsmän extremt rika genom att köpa statliga företag och naturtillgångar för struntsummor. Flera av dem sökte sig så småningom till London – en stad som erbjöd en tryggare plats för deras förmögenheter, tillgång till den internationella finansvärlden, prestigefyllda fastigheter och ett socialt liv bland världens ekonomiska och politiska elit.

Storbritannien tog emot de välbärgade ryssarna med öppna armar. 2008 inrättade man till och med ett särskilt visum, ”guldvisumet” kom det att kallas, för personer villiga att investera mer än två miljoner pund, ungefär 26 miljoner svenska kronor, i landet. Att pengarna i flera fall berövats det ryska folket fäste man sig inte nämnvärt vid.

Det fanns förstås de som varnade för att låta ryska superrika och deras pengar strömma in i Storbritannien. Hit hörde Putinkritikern Aleksej Navalnyj.

Efter att den avhoppade KGB-agenten Alexander Litvinenko mördats på brittisk mark år 2006, vilket följdes av ytterligare mord på exilryssar, lovade brittiska politiker att se över ryska förehavanden i landet. Det var på det hela taget en läpparnas bekännelse.

Pengarna fortsatte att tala sitt tydliga språk.

Ryska oligarker donerade frikostigt till det konservativa partiet och bjöd in brittiska lorder som styrelsemedlemmar i sina bolag. Vid en välgörenhetsauktion under Tories sommarbal 2014 betalade en kvinna vid namn Lubov Tjernuchin – då gift med en av Putins tidigare biträdande finansministrar – lite drygt två miljoner kronor för att få spela tennis med Boris Johnson och David Cameron.

I februari 2022 fanns 31 ryska företag noterade på Londonbörsen. Deras sammanlagda värde uppgick till drygt 6 100 miljarder kronor.

Men när den ryska militärkonjoven ryckte fram mot Kiev drog de brittiska beslutsfattarna ändå en gräns. Tillgångar som kopplades till Kreml, till ett värde av 380 miljarder kronor, frystes av Finansdepartementets sanktionsenhet. Restriktioner mot över 3 000 personer, organisationer och fartyg infördes. På tv talade kommentatorerna om att Londongrad hade fallit.

Det var en sanning med modifikation.

Rosy Khalastchy är mäklare på Beauchamp Estates och säljer fastigheter i 50-miljonerkronorsklassen och uppåt. Hon säger att London fortsätter att attrahera ryssar.

– Rika ryska familjer, liksom familjer från före detta Sovjetstater som är allierade med Putin, anser att det är oerhört viktigt att ge sina barn en brittisk utbildning. Så har det varit sedan Peter den Stores tid. Förmögna ryssar fortsätter – om än i det tysta – att köpa bostäder i London. Ofta skaffar de sig pass från Cypern, Monaco eller Liechtenstein för att möjliggöra detta.

Khalastchy uppskattar att det finns omkring 32 000 ryskägda bostäder i Storbritannien.

En av dem är Roman Abramovitjs viktorianska 15-rumsvilla mittemot det kungliga residenset Kensington Palace i London.

Efter att ha gjort sig en hiskelig förmögenhet på att förvärva ett oljebolag och sedan sälja det dyrt tillbaka till ryska staten, köpte han 2003 fotbollsklubben Chelsea. Genom stora investeringar gjorde han laget till ett av landets mest framgångsrika och vann därmed fansens hjärtan. Detta skedde enligt journalisten Catherine Belton, som skrivit boken ”Putins krets”, på just Putins order.

2022 hamnade Abramovitj på den brittiska sanktionslistan. Han tvingades sälja fotbollsklubben och gick med på att intäkterna på 33 miljarder svenska kronor skulle hjälpa offren för kriget i Ukraina. Pengarna har ännu inte kommit några krigsdrabbade människor till del. Den brittiska regeringen har hotat med rättsliga åtgärder för att tvinga affärsmannen att frigöra medlen och i skatteparadiset Jersey pågår en utredning om varifrån Chelseapengarna kom från första början.

Rullgardinerna i villan i Kensington är numera nerdragna. Roman Abramovitj kan för tillfället inte nyttja den, men den tillhör fortfarande honom. Dagen då kriget är över kommer han eventuellt att kunna återvända till London, eller åtminstone ha rätt att sälja lyxfastigheten och på så sätt spä på sin förmögenhet. Till dess bidar han sin tid i Turkiet.

Faktum är att de sanktionerade oligarkerna har råd att vänta. Vad som verkligen hade försvagat deras ställning vore om delar av deras tillgångar inte bara hade frusits, utan konfiskerats. Det har ännu inte skett i någon större utsträckning.

– För att konfiskera tillgångar i Storbritannien måste vi visa att tillgångarna kommer från kriminalitet eller på något sätt är kopplade till brottslig verksamhet, säger Lyra Nightingale, internationell människorättsjurist på organisationen Redress i en ny BBC-granskning av Roman Abramovitjs skatteplanering.

Ryska medborgare som omfattas av sanktioner får anlita advokater i London för att bestrida besluten. Det brittiska finansdepartementet står för en del av kostnaderna.

Ingen tror att de anglofila oligarkerna självmant kommer att släppa taget om de frysta pengarna och blockerade fastigheterna. De rättsliga striderna om deras tillgångar i Storbritannien har bara börjat.

– Vi kommer att lämna in ett skadeståndskrav – beloppet i det fallet kommer att bli enormt, sade kaptenen på Phi, lyxyachten i Canary Wharf som inte får lämna brittiskt vatten, till The Times härom veckan.

Några sådana skadestånd har ännu inte betalats ut. Men restriktionerna och sanktionerna i sig kostar den brittiska staten många pund att administrera.

Risken är överhängande att de superrika ryssarna kommer att vara ännu rikare när kriget i Ukraina är slut än när det började.

Läs mer:

Läs mer: Diktatorers lyxbostäder förfaller på Londons spökgator

Source – DAGENS NYHETER