Linus Larsson: Algoritmerna Lula kritiserar är gömda i svarta lådor
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Brasiliens vänsterpresident Lula da Silva har anklagat Meta för att gynna högerkandidaten Flávio Bolsonaro. Det ska, enligt anklagelserna, ha skett genom blockeringar och diskriminerande algoritmer.
Det är inte taget ur luften:
Lulas kampanj var en period stoppad från att marknadsföra sina Instagraminlägg medan Bolsonaro kunde dunka ut sina.
Läckta interna meddelanden till brasilianska medier tycks också visa att Meta visste vad som hände, och att algoritmerna dessutom hade rekommenderat Bolsonaros kanal framför Lulas.
Metas AI-system verkar också ha vägrat att skapa kampanjbilder för Lula, men okejat det för högerkandidaten.
Meta har bestämt nekat till att det rör sig om politisk påverkan – allt förklaras med tekniska problem som har kunnat lösas. Efter press från landets valdomstol lämnade Meta på tisdagen in ett dokument med 17 åtgärdspunkter som ska garantera att kandidaterna behandlas lika.
Som användare av de stora plattformarna är det lätt att känna sig missgynnad – varför är det aldrig mina inlägg som exploderar viralt? Anekdoter om vem och vad som gynnas av algoritmerna och vem som tystas. Visst har det gjorts seriösa försök att analysera det, och läckor från techbolagen har gett pusselbitar till hur det fungerar internt.
Men på det stora hela: Vi som står utanför vet inte. Vi kan se att ett inlägg får mer spridning än ett annat, vi kan försöka gissa vad som funkar, vad som gynnas och vad som får en att försvinna i ett svart hål. Men flödenas algoritmer är affärshemligheter gömda i svarta lådor. Vi kan ana vad de spottar ur sig, men utan den tillgång som bara Meta och de andra bolagen har kan vi bara gissa.
Är det rimligt? När de kan styra hela samhällsdebatter, avgöra val, skapa stjärnor och trasa sönder liv?
När Elon Musk gjorde klart att han ville köpa Twitter var ett av hans löften att släppa källkoden som styr vilka inlägg som lyfts fram. Det sköttes länge halvhjärtat, men de senaste månaderna har kod faktiskt släppts som visar en hel del om hur det fungerar.
Öppen källkod bakom algoritmerna, det är sådant man skulle förvänta sig om sociala medier var något slags public service-organ.
Meta eller Tiktok skulle inte släppa koden med mindre än en pistol mot tinningen. Tiktoks hela framgång var dess beroendeframkallande rekommendationer i ett evigt flöde. Metas svar för att överleva var att förse Instagram med sin egen variant.
Därför kan vi inte mer än gissa vad som är skälet till att nätets flöden ser ut som de gör. Blev du diskriminerad och i hemlighet censurerad? Eller var du bara tråkig? Lika svårt är det att bevisa om Meta har diskriminerat, om det handlar om tekniska fel eller om den ena kampanjen bara var bättre på sociala medier än den andra.
Läs mer:
Source – DAGENS NYHETER
