Irans oväntade framgång som Trump vill tiga ihjäl

Mats Larsson

Publicerad 29 sep 2026 kl 19.02

USA har fått betala ett mycket högre pris än Donald Trump räknat med i Iran.

Även rent militärt.

USA:s militärbaser är betydligt mer sårbara än vad Pentagon trott.

Öppna bild i helskärm

Öppna bild i helskärm

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Mats Larsson

Jag har ett intyg hemma på väggen. Det är signerat befälhavaren på hangarfartyget ”USS Independence” och intygar att jag är medlem av ”Order of the Hook”, vi som landat på ett hangarfartyg med stoppkrok.

Året var 1997 i Persiska viken och USA befann sig i en av de återkommande kriserna med Saddam Husseins Irak. För att komma dit hade jag först tagit mig till den amerikanska 5:e flottans högkvarter i Bahrain, strax utanför Saudiarabien.

Det var och är en enorm anläggning. USA:s viktigaste bas i Mellanöstern, en av få dit amerikanska militärer även kunde ta med sina familjer.

Allt det ändrades den 28 februari i år, samma dag som USA gick till anfall mot Iran. Det stod klart tämligen omgående att basen angripits av iranska missiler och drönare, men det har dröjt innan den amerikanska militären medgett hur stora skadorna faktiskt blev.

Och de blev omfattande. Bara ”kritisk” personal finns kvar, de andra är evakuerade sedan länge.

– De bombade skiten ur oss i Bahrain, medgav Hung Cao, minister för den amerikanska flottan nyligen.

Amiral Daryl Daddle höll för några veckor sedan ett möte med personalen där frågor bland annat ställdes när de kunde väntas återvända.

Evakueringen hade skett i största hast. Personliga tillhörigheter, även husdjur fick lämnas bakom. Amiral Daddles svar löd:

– Vi kommer inte tillbaka dit på ett bra tag. Jag vill vara tydlig med det.

Bahrain skulle normalt ha varit noden i försörjningen av de amerikanska flottstyrkorna, men USA har i stället tvingats använda den brittiska basen på Diego Garcia, långt söderut i Indiska Oceanen och det har ställt till problem. Som förhållandena ombord på hangarfartyget ”Abraham Lincoln” vittnat om.

Amerikanska medier hade redan tidigare analyserat satellitbilder från de många baserna i regionen och försökt kartlägga förstörelsen.

Pentagons generalinspektör bekräftade och gav mer detaljerade uppgifter över skadorna i en rapport till kongressen i september. Och det handlar inte bara om Bahrain, utan även baser i bland annat Kuwait, Qatar, Saudiarabien.

Förutom skador på byggnader och teknisk utrustning, har USA exempelvis förlorat upp till 60 flygplan av olika typer, däribland flera tankningsflygplan.

USA har sedan andra världskriget byggt ut ett omfattande nätverk av militärbaser runtom i världen. De har 750 stycken, fler än alla andra länder har tillsammans.

De har länge setts som smått osårbara. Även under de långvariga krigen i Irak och Afghanistan så var de amerikanska baserna hyfsat säkra. Men kriget mot Iran har ändrat på det.

Annons

Hormuzsundet blev den första stora överraskningen för USA och Donald Trump, vilken makt geografin där gett Iran.

USA har satsat stora resurser på att ändå få genom sjötrafiken och verkar lyckas allt bättre, samtidigt som Irans oljeexport är helt stoppad av USA:s flotta.

Det är en viktig orsak till varför samtal igen nu pågår, med hopp om ett nytt avtal som ska öppna sundet i utbyte mot bland annat att USA avbryter blockaden.

Trump har varit svårflirtad och hotade i förra veckan åter med att utplåna Iran. Men han är rimligen samtidigt frestad av att få ett slut på detta före mellanårsvalet i november, med de sänkta bränslepriser det skulle föra med sig.

Vi får se. Men de amerikanska basernas sårbarhet kommer att få långtgående konsekvenser, även på andra håll.

USA:s baser i exempelvis Japan, Guam, Sydkorea är viktiga för att länder som Kina och Nordkorea ska avskräckas från att gå i konflikt med exempelvis Taiwan eller Sydkorea.

”When America walks away”

Men missiler – och inte minst drönare – visar hur utsatta även de kan vara. USA har bränt enorma mängder mycket dyrt luftvärn – inte minst Patriot – i sitt försvar av baserna i Mellanöstern och behöver snabbt hitta billigare typer av försvar mot drönarna.

Den ansedda brittiska veckotidningen The Economist har på förstasidan denna vecka en amerikansk soldat som med packade väskor lämnar öknen och rökmoln bakom sig till rubriken: When America walks away.

Slutsatsen är att Irankriget blir konflikten som slutligen kommer att leda till att USA – om inte helt drar sig ur – så i alla fall kraftigt kommer att minska sin närvaro i Mellanöstern.

Säkert är att Iran skulle gilla det.