Mina Asp Romefors: I Göteborg visar SD återigen att de är populistiska genier
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
När Sverigedemokraterna inleder sin valturné – eller ”folkfestturné” – sker det i Göteborg, samma veckoslut som stora delar av den svenska kultur- och medieoffentligheten samlas för Way out west i staden. Det är kanske en slump, eller så ligger ett skickligt pr-sinne bakom.
Det blir hur som helst tydligare än någonsin hur två olika delar av Sverige rör sig i samma stad.
För trots att epa-dunken är en av Sveriges mest strömmade genrer lyser den med sin frånvaro på festivalen. Samtidigt står Jimmie Åkesson på Kungstorget och omfamnar kuttersmycket för den nya generationens raggare: ”nya” Fröken Snusk.
Under valmötet ska deras gemensamma låt ”Så länge som mitt hjärta slår” uruppföras.
Åkesson valsatsar genom att försöka omvandla bilkultur och dansband till politiskt kapital. Tidigare under året lanserade han dansbandet Åkezzonz som redan hunnit med en imponerande rad låtsläpp. Under valmötet värmer bandet upp publiken med en cover av bland annat Roger Pontares ”När vindarna viskar mitt namn” och flirtar med det äldre skiktet av folkhavet.
När Jimmie Åkesson själv kliver ut på scenen möts han av målbrottsskeva gormanden. Under sitt tal är han snabb med att påpeka hur ”dansband är det främsta uttrycket för svensk kultur”, vilket han inte minst slog fast när frågan om sänkt dansbandsmoms blev verklighet tidigare under sommaren.
Partiet har skickligt närmat sig den bilburna ungdomen, som andra partier knappt velat betrakta på avstånd. I Sverigedemokraternas narrativ som missförstådda passar därför epa-dunken väl in: högljudd, ofta förlöjligad och därför mottaglig för den som vill omvandla uppror till politisk tillgång.
Partiet har skickligt närmat sig den bilburna ungdomen, som andra partier knappt velat betrakta på avstånd
Redan under förra valrörelsen gav partiet gratis bilbränsle till unga epaförare i utbyte mot att de satte SD-klistermärken på sina fordon. När jag själv besökte en av Sveriges största bilträffar 2023 såg jag hur fulla ungdomar flockades kring SD-topparna som delade ut doftgranar med Åkessons ansikte på och orden ”Heja Jimmie”.
Det är ett genomskinligt fulspel som med största sannolikhet fungerar.
När samarbetet med epa-drottningen offentliggjordes avbokades Fröken Snusk från Växjöfestivalen, med motiveringen att evenemanget är opolitiskt. För SD blev avbokningen bara ännu ett bevis på att etablissemanget vill stänga dem ute. Trots att landets näst största parti knappast kan ses som outsiders.
Fröken Snusk kliver ut på Kungstorget klädd i en folkdräkt, som snarare ser ut som en tysk dirndl. Över ansiktet har hon sin signaturluva. Hon kvittrar och passar på att ge Åkesson en blombukett innan deras gemensamma låt dundrar ut medan trött pyroteknik pyser.
Låten inleds med Åkesson själv som säger ”Jag känner mig inte så statsmannamässig” innan Snusk sjunger rader som ”du tar mig tillbaka till sagorna som en glimt från forna tiders Dalarna” och ”så längs som mitt hjärta slår så är vi gul och blå”. Det osar bensinångande nationalism och basgången är noga utstuderad att kunna dunka plåt till.
SD lyckas därmed med det som de andra partierna misslyckas med: att bokstavligen tonsätta hur politik ska kännas och låta för en grupp ungdomar som känner sig exkluderade. Nu har geniknölarna gnuggat fram en låt som de vet kommer dåna i baslådor runt om i landet.
Redan nu bygger partiet för nästa mandatperiod. De unga som trängs vid kravallstaketet avgör sannolikt inte valet i år, flera av dem är knappt röstberättigade, men inom några år kommer de att vara det. Det har Sverigedemokraterna förstått och frågan är därför varför inget annat parti gör samma sak.
Läs mer:
Fröken Snusk efter SD-kritiken: ”Ska inte bli involverad mer i politiken”
Source – DAGENS NYHETER
