Talmannens uppmaning: Förbered nästa statsbegravning

Publicerad 8 okt 2026 kl 20.14

Talmannen Andreas Norlén vill se över reglerna för statsbegravning.

I dag är det, med få undantag, medlemmar av kungahuset som får statsbegravningar i Sverige.

Norlén framhåller Finland som en förebild, där tidigare statsministrar, militärer – och före detta talmän – får statsbegravning.

Öppna bild i helskärm

Öppna bild i helskärm

Öppna bild i helskärm

Det är i ett brev till justitieminister Gunnar Strömmer och justitiedepartementet som Andreas Norlén väcker frågan om att få till en reglering av statsbegravningarna, statligt finansierade begravningsceremonier i första hand förbehållna kungahusets medlemmar.

I dag saknas ett regelverk och mycket vilar på traditioner, enligt Andreas Norlén. För att underlätta inför kommande statsbegravningar ser han behovet av en förordning eller ett styrdokument som skulle ge ”i förväg övervägd vägledning innan man ställs inför en konkret situation.”

Öppna bild i helskärm

Skickades före talmansomröstningen

Expressen har varit i kontakt med talmannens kansli, bland annat med frågor om vad han avser med den ”konkreta situationen”, men vi blir hänvisade till vad som går att läsa i talmannens brev.

”Talmannen har sagt det han har att säga i frågan i sitt brev”, skriver pressekreteraren Pernilla Eldblom och menar att talmannen enbart vill peka på möjligheten att se över frågan.

Brevet är daterat fredagen den 25 september, Andreas Norléns sista tänkta arbetsdag innan omröstningen om ny talman måndagen därpå. En omröstning som de flesta bedömare trodde skulle innebära att Andreas Norlén skulle få lämna sitt talmanskansli för att ge plats för en efterträdare.

Istället kom han att röstas fram för en ny period med Vänsterpartiets oväntade stöd.

Öppna bild i helskärm

Författare och talmän

I brevet lyfter Andreas Norlén fram republiken Finland, där man har ett tydligt regelverk för statsbegravningarna. I frånvaron av ett kungahus har statsbegravningar där i stället förärats personer med ”särskild nationell betydelse”, däribland författaren Väinö Linna, ett antal höga militärer, tidigare statsministrar – samt tidigare talmän.

Han citerar ett långt stycke från den finska regeringens hemsida: 

”Statsrådet kan i undantagsfall besluta om att ordna eller finansiera begravning även för personer som mycket länge varit statsminister eller riksdagens talman och för personer som har särskild nationell betydelse, t.ex. Nobelpristagare.”

I sitt brev nämner Andreas Norlén att FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld fick en statsbegravning 1961, ett av få svenska undantag – och det enda fallet i modern tid – där en person utanför kungahuset förärades ceremonin på statens konto. 

Den senaste statsbegravningen överhuvudtaget genomfördes 2013, då prinsessan Lilian begravdes. 

Annons

– Brevet har som sagt precis kommit in och det har ännu inte tagits ställning till hur det ska hanteras, säger Erika Löwhagen, kansliråd på justitiedepartementet.

Väckta frågor

Enligt henne hör myndighetschefer regelmässigt av sig till departementen och väcker frågor kring regelverk som kan behöva göras om eller komma till stånd. Att talmannen kommer med en motsvarande uppmaning att undersöka en sak vidare, innebär inte att ärendet hanteras på något annat sätt, enligt henne.

– Ärendet bereds nu i sedvanlig ordning och det finns inte någon särskild hantering för just det här ärendet.

Enligt talmannens kansli har Andreas Norlén inte närmare övervägt hur en eventuell reglering skulle kunna utformas, men det som föranledde honom att skriva brevet var det helt regellösa förhållandet vid statsbegravningarna särskilt för personer utanför kungahuset.

”I min roll som riksdagens talman ingår representativa och ceremoniella uppgifter av olika slag. Jag har därför haft anledning att sätta mig in i den typen av frågor. En sak jag därvid uppmärksammat rör det faktum att Sverige, såvitt jag förstår, saknar reglering av statsbegravningar, i motsats till exempelvis Finland”, skriver talmannen i sitt brev.