Så tog engelska bubblor upp kampen med Champagne

Under en joggingtur frågade Brad Greatrix sin flickvän Cherie Spriggs vad hennes drömjobb var.

Cherie, som arbetade på en vingård på Vancouver Island, hade en tid dessförinnan fått en flaska engelskt bubbel av sina föräldrar som rest i Europa. Aromen överraskade henne.

– Jag skulle vilja tillverka mousserande vin i England, svarade hon flåsande.

Väl hemma skickade paret i väg en intresseanmälan till Nyetimber, den vingård som de överraskande bubblorna kom ifrån.

Tre veckor senare hade de lämnat Kanada och flyttat till Storbritannien. Vänner och bekanta undrade vad som hade flugit i dem.

– De första åren grimaserade folk eller så såg de bara ut som frågetecken när vi berättade att vi tillverkade engelskt vin från engelska druvor, säger Brad Greatrix.

Han och Cherie är numera gifta och ansvariga för vintillverkningen på gården. 2006 köpte den holländska affärsmannen Eric Heerema, vars förmögenhet kommer från ett familjeägt rederi, godset med samma namn och anor från 1000-talet. En vinodling hörde till ägorna. Finsmakaren Heerema såg en potential, anlitade Brad Greatrix och Cherie Spriggs som vinmakare.

Försök att odla vin på engelsk mark har gjorts sedan romartiden. Resultatet har ofta varit en besvikelse.

”Engelsmännen har en mirakulös förmåga att förvandla vin till vatten”, hävdade den irländske satirikern Oscar Wilde vid slutet av förra sekelskiftet.

Numera är det ingen som rynkar på näsan längre. Engelskt mousserande vin har på ett par decennier blivit en åtråvärd lyxvara och Nyetimber har utsetts till bäst i klassen.

Brad Greatrix lider av viss sömnbrist när DN kommer till vingården i Sussex. Skörden har fått tidigareläggas i år, aldrig förr har druvorna mognat redan i mitten av september.

De odlas på sydvända, kalkrika sluttningar. Mellan raderna av rankor med chardonnay, pinot noir och pinot meunier lyser gula reflexvästar. 500 säsongsarbetare jobbar från soluppgång till solnedgång. De plockar sig igenom Europa, börjar i södra Italien och avslutar säsongen i West Sussex.

Deras engelskkunskaper är begränsade, men de berättar att de kommer från Rumänien, Kazakstan, Uzbekistan och Pakistan. Vingården står för transporter, visum och tillfälliga boenden. Sin smörgåslunch äter de i skuggan av de höga popplarna som ger lä åt rankorna.

På ett par, tre veckor ska de skörda runt 2 500 ton druvor för hand.

Brad Greatrix tar emot de första backarna. Han känner på skalet och testar sötman, innan frukten töms i de spegelblanka rostfria pressarna för att bli till saft. Det får inte gå mer än några timmar mellan skörd och press.

– Det har varit en knepig säsong. Först en frostknäpp i maj som tog kål på en del knoppar, sedan en skållhet och torr juli, men jag tror ändå att 2026 har potential att bli ett kvalitetsår, säger han.

I fjol producerades 16,5 miljoner flaskor vin i England och Wales. Det är ingenting mot Frankrikes 4,5 miljarder flaskor samma år, med mer än en tusenprocentig ökning sedan millennieskiftet.

Nu har pilarna börjat peka åt olika håll.

Vingårdarna i Storbritannien blir allt fler och vinodlingarna större. Klimatförändringarna har bäddat för det. Årets juli var den torraste månaden i England någonsin. Landet har blivit 1,33 grader varmare sedan 1960- och 70-talet.

På kontinenten är hettan och torkan ett stort bekymmer för vinmakarna. Skördevolymerna minskar och de höga temperaturerna gör druvorna sötare, vilket får alkoholhalten att skjuta i höjden under jäsningen.

Särskilt problematiskt är det för champagnen som inte får ha en alkoholhalt på mer än 13 procent. Efter årets varma sommar har det franska vinorganet (INAO) för att rädda industrin infört ett tillfälligt undantag som tillåter upp till 15 procent alkohol för 2026 års skörd.

Några av champagnehusen, till exempel Taittinger, var tidiga med att se vartåt det barkade och började köpa upp fruktodlingar i Englands södra grevskap för att flytta delar av sin druvproduktion dit.

Alla har inte sådana möjligheter. Den enes död, den andres bröd.

– Det är klart att värmen är en förutsättning för oss, men man kan inte säga att klimatförändringarna enbart är av godo för vinodlare i England, säger Brad Greatrix.

Vilka är de negativa konsekvenserna?

– Klimatförändringarna kommer med en sådan nyckfullhet och tvära kast, plötslig köld, översvämningar, värmebölja.

Truck efter truck lastad med plastbackar fulla av druvor anländer till presseriet. Vid ett rullband sitter ytterligare några arbetare i reflexvästar och rensar bort blad och småsten från frukterna.

– Vi tillverkar enligt traditionell metod och pressar druvorna i klasar, stjälkarna fungerar som ett naturligt dräneringssystem och ett filter i sig, säger Brad Greatrix.

När skal och stjälkar sjunkit till botten fraktas den klara druvsaften från presseriet till vineriet som ligger någon timme från själva odlingen. Vineriet är Cherie Spriggs domän. Hon övervakar jäsningen och blandar basvinerna till önskad smak. Innan flaskorna förseglas tillsätts ytterligare jäst som sätter i gång en andra jäsning vilket ger vinet bubblor. Mellan tre och fem år lagras den mousserande vätskan innan jästfällningen avlägsnas och flaskan kan säljas.

Makarna Brad och Cherie lärde känna varandra på en biokemistutbildning i Toronto. De var båda vinintresserade och efter utbildningen åkte de till Bourgogne och fick blodad tand.

– Solen i ryggen, de lila händerna, energin under skörden förförde oss, säger Brad Greatrix.

De arbetade på flera vingårdar i Europa, Nordamerika och Australien innan de kom till godset i West Sussex.

I fjol utsåg Nyetimbers flaska Blanc de Blancs Magnum 2016 till året bästa mousserande vin av International Wine Challenge. Det är första gången som det prestigefulla priset tilldelas ett vin som inte är en champagne. Cherie Spriggs har också som första och enda kvinna utanför Champagne utsetts till årets bästa vinmakare.

Företagets företrädare talar gärna om professionaliseringens betydelse för engelska viner. Det ligger något i det. För tre decennier sedan var vinrankor något som frukt- och jordbrukare ägnade sig åt lite vid sidan av. I dag erbjuder engelska universitet masterutbildningar i vinmakeri.

Bakom just Nyetimbers framgång finns också en väloljad pr-strategi. All uppmärksamhet har inte varit smickrande. Hit hör det faktum att ägaren Heerema valde att registrera företaget i ett holdingbolag på skatteparadiset Jersey. Och så nyheten om att The Savoy 2017 slutade servera bubblorna i fråga, efter att samma ägare, enligt lyxhotellet, fått ett vredesutbrott, kastat glas och skällt ut servitörer på en tillställning

Fast oftast har bilden ändå varit påfallande ljuv.

I en av de vitputsade medeltida ladorna med stråtak och utsikt över de böljande odlingarna, brukade modedesigner och punkikonen Vivienne Westwood visa upp sina haute couture-kollektioner. Det brittiska kungahuset, som genom århundradena druckit rikliga mängder champagne, serverar nu gärna Nyetimber på sina banketter. Särskilt till skaldjur ska det passa bra.

Lejonparten av det vin som produceras i Storbritannien konsumeras lokalt. Den största exportmarknaden är Norge. På fjärde plats kommer Sverige.

I det svenska sortimentet finns ett 30-tal mousserande viner med från Storbritannien. De flesta hör till beställningssortimentet som leverantörerna själva styr över.

– Svenskar tycker att det är spännande med nyheter. Engelskt mousserande har blivit en utmanare till champagne, men vi säljer fortfarande mycket mer av det senare. När folk står där vid hyllan och ska spendera hundratals kronor går de flesta för ett säker kort, säger Oskar Markusson, inköpare på Systembolaget.

Hur förhåller sig engelskt mousserande till champagne?

– De ligger i ungefär samma prisklass. Engelskt mousserande har ofta en äpplighet och är ännu lite friskare med mer markerad syra än viner från Champagne.

På bolaget kostar den billigaste flaskan Nyetimber 529 kronor. Att de är så pass dyra beror på den tid- och platskrävande tillverkningen. Det sätter gränser för produktionen.

Vinentreprenörer och investerare av olika slag har de gångna åren köpt upp stora landområden i särskilt i grevskapet Kent för odling och större tillverkning av billigare mousserande viner vars druvor maskinskördas och jäser under kortare tid i stora trycksatta tankar. Som Italiens prosecco.

Under skörden träffas Brad Greatrix och hustrun Cherie Spriggs knappt. Hon bor praktiskt taget på vineriet, han på presseriet där pressarna under de närmsta två veckorna kommer att vara i gång dygnet runt.

– Det här området i södra England – för att inte tala om våra egna liv – har förändrats till oigenkännlighet på tjugo år. Brittisk press bevakar engelska viner som en framtidsbransch i landet.

Hur ofta dricker du själv vinet från gården?

– Förmodligen varje dag, det är en dålig dag om jag inte får ett glas.

Läs mer:

Hak efter hak stänger – nu talar britterna om pubdöden

Krigsdetektiver hittade pilot från andra världskriget – efter 86 år

Source – DAGENS NYHETER