De ska få upp valdeltagandet i sitt område: ”Plikt att rösta”

Valdagen var alltid en speciell dag i Roda Husseins familj. Ända sedan hon var liten fick hon följa med sin mamma Fadumo till vallokalen.

– När jag hade fyllt 18 fick vi äntligen rösta tillsammans. Det var det finaste med valet för mig.

Vi träffas i en föreningslokal i nordöstra Göteborg. Det doftar kaffe och kokos från sockerkakan som bakats inför kvällens möte.

Vid långbord som placerats längs väggarna i det kala rummet sitter en grupp svensksomaliska kvinnor som kallar sig för Mammorna i Hammarkullen.

Kvinnonätverket har i över två decennier verkat för att bryta social isolering, öka tryggheten och driva fram förändring i stadsdelen.

Nu har de fullt fokus på en sak – valet. Och allt började med ett möte i våras som väckte starka känslor hos dem.

Hammarkullen klassas som ett särskilt utsatt område, den allvarligaste klassningen på polisens lista.

Enligt DN:s sammanställning röstade bara 55 procent av de röstberättigade i särskilt utsatta områden i förra riksdagsvalet. I riskområden och utsatta områden låg valdeltagandet på drygt 61 respektive 63 procent.

I landet som helhet röstade 84 procent. Det är en minskning med tre procentenheter jämfört med föregående val och det allra största tappet sågs i områden med socioekonomiska utmaningar.

– Det är allvarligt, för demokrati bygger på att vi har ett högt och jämlikt valdeltagande, säger Karl-Oskar Lindgren, professor i statsvetenskap och valforskare vid Uppsala universitet.

Att det var allvarligt, det kände även mammorna i Hammarkullen. Vid ett möte med Hyresgästföreningen i våras fick de veta att drygt hälften hade röstat i vissa valdistrikt i deras stadsdel.

– Vi bestämde oss för att vi måste göra mer. Samarbeta, knacka dörr och informera. Ett område där man inte röstar blir inte prioriterat av politikerna, säger Saido Mohamed, en av kvinnorna i nätverket.

Kadra, som också är medlem i nätverket, berättar att kvinnorna i föreningen alltid har röstat.

– Vi som tillhör en annan religion, har en annan hudfärg och bär andra kläder måste ta mer plats. Det skrivs ofta negativa saker om oss i media. Vi måste alltid motbevisa andras fördomar. Om man vill förändra något måste man rösta, säger hon.

Sjutton kvinnor som var på plats den kvällen anmälde sig till att bli valambassadörer. På en grillfest i stadsdelen skred de till verket – och lyckades värva ännu fler valambassadörer.

Nu har de gått en valutbildning via Hyresgästföreningen och är utrustade med valinformation från Valmyndigheten på sju språk.

– Vi är redo, säger Kadra.

Om de frågar vad de ska rösta på, hur ska ni hantera det?

– Då säger vi bara att det inte är vårt jobb, utan att de måste välja själva och att deras röst är viktig. Det är vi noga med, säger hon.

Enligt Roda är deras största tillgång att de redan har ett stort förtroende i området.

– De är brobyggare och vet vad som är viktigt för de som bor här. De vet att även de som inte röstar har åsikter. Hittar man det de känner starkt för, deras hjärtefrågor, har man sin ingång, säger hon.

Inför detta val är de främst oroliga över all desinformation som de har sett i sociala medier, berättar Saido.

– Det sprids AI-genererade videor på politiker. De säger saker som att alla invandrare ska utvisas. Det blir vårt jobb att förklara att det är fejk. Mycket av det vi gör har gått ut på att vägleda väljare till information om valet, från myndigheter och partier själva.

Att valdeltagandet är lågt i området tror de främst beror på bristande förtroende för politiken och samhället i stort.

– Partier kommer hit nästan bara när de behöver röster. Och då blir det en massa fina ord. Så fort valet är över träffar man inte dem mer. Sedan ser man högt uppsatta politiker säga att vi som invandrat inte är en del av Sverige. Då blir folk besvikna, säger Kadra.

– Känslan blir att man pratar om oss, inte med oss, säger Roda.

Analysen stämmer väl överens med valforskaren Karl-Oskar Lindgrens slutsatser.

– Att man inte riktigt ser politiker mellan valen kan bidra till känslan av att inte vara representerad.

Valdeltagandet hänger samman med hur man ser på samhället man bor i, menar han. Det stärks bland annat av en analys från Statistiska centralbyrån (SCB) som visar att områden där relativt få hade tagit covidvaccin också hade lågt valdeltagande.

– Känslan av samhörighet och tilliten till myndigheter kan spela roll både för om man röstar och om man vaccinerar sig. I de här områdena skiljer det sig när det gäller hur lyssnad på och hur inkluderad i samhället man upplever sig vara, säger han.

En historisk tillbakablick visar att skillnaden i valdeltagande mellan de mest och de minst resursstarka områdena år 1982 var runt 7 procentenheter. År 2022 var den 30 procentenheter, berättar Karl-Oskar Lindgren.

Förklaringen är, enligt honom, att dagens utsatta områden ser annorlunda ut. Fler är utrikesfödda och har lägre utbildning och inkomst – faktorer som påverkar benägenheten att rösta negativt.

– Studier visar att det tar tid att komma in i en politisk kultur och ett politiskt system. Det är en process att förstå vad de olika partierna står för, lära sig språket och kanske också känna att politiken finns här för mig.

I Sverige är det vanligt att politiska sympatier och engagemang förs vidare i hemmet, via föräldrarna. Men i invandrarfamiljer, i synnerhet om de kommer från länder utan demokratiska system, kan det bli tvärtom.

– I familjer där barnen nyss fått rösträtt har även föräldrarna röstat i högre utsträckning. Där är det i stället barnen som lär föräldrarna hur viktigt det här är.

Vad tycker du behöver göras för att öka valdeltagandet i utsatta områden?

– På lång sikt handlar det om att förbättra livsvillkoren för människorna. Alla insatser av det slaget är i någon mån demokratiåtgärder. Lyckas man så brukar valdeltagandet följa med.

På kort sikt kan valambassadörer spela en viss roll, menar han.

– Då är det enligt forskning bra om det är personer med lokal förankring. De blir lyssnade på mycket mer än personer som kommer utifrån.

Kvinnonätverket har redan stått på gator och torg, men planerar också att knacka dörr i området. Detta gör de på sin fritid och helt ideellt.

En av strategierna är att förklara för folk att de kan förtidsrösta, berättar Saido.

– Det tror jag är bra, för då kan man själv bestämma när det passar. Annars kan något hända på valdagen och så missar man det.

Varför röstar ni själva?

– För att det är viktigt. Vi bor i ett utsatt område, men även utsatta områden är en del av Sverige. Och det är vi också, säger Saido.

Kvinnorna berättar att de bott här längre än i sina hemländer. Rodas mamma Fadumo, som släntrar in i slutet av samtalet, kommer att tänka på VM 1994 – redan då, som relativt nyanländ hejade hon på Sverige. I år har hon gått upp på nätterna för att kunna se svenska landslaget spela.

Med valet är det samma sak, menar hon.

– Jag bor här. Det är min plikt att rösta, säger hon.

Läs mer: Så röstade invånarna i utsatta områden

Source – DAGENS NYHETER